From Hell

Med risk för att framstå som mer udda än jag faktiskt är: Jag har läst åtskilliga tusen sidor om Jack the Ripper. Är man det minsta intresserad av viktoriana är det omöjligt att undvika honom (eller henne, vissa tror att mördaren var en galen barnmorska). Flera gånger har jag också fingrat på From Hell, Alan Moore och Eddie Campells serieroman om händelserna i Whitechapel, men aldrig kommit mig för att läsa den. Kanske är det tjockleken som har avskräckt, 560 sidor har känts mastigt för en ovan serieläsare som jag.

Sedan morden begicks hösten 1888 har ett stort antal teorier om mördarens identitet lanserats, varav en del är rätt sensationella. Alan Moores version utgår ifrån en av de mer färgstarka, Stephen Knights bok The Final Solution. Teorin i korthet: Drottning Victorias sonson, Prince Albert Victor, får ett kärleksbarn och ingår hemligt giftermål med modern, ett butiksbiträde från East End. Hennes väninnor försöker utpressa prinsens vän, konstnären Walter Sickert, varpå Drottningens hovkirurg Sir William Gull, aktiv frimurare, får i uppdrag att tysta dessa damer och därmed ge sig ut på mordturné i Whitechapel.

Det är en rätt osannolik teori, men livet i East End så som More och Campbell tecknar det känns desto mer realistiskt. Det är sotigt, mörkt, regnigt och dimmigt, och en tyngande känsla av hopplöshet genomsyrar berättelsen. Trots det får jag lust att boka Londonflyg på en gång. Efter några sidor har jag nämligen totaltsugits in i berättelsen och vill omedelbart gå en guidad tur i Jack the Rippers fotspår, trots att jag har gjort det säkert fem gånger redan.

From Hell krävde en del av mig som läsare, inte minst för att jag som sagt är lite ovan vid serier. Det här är dessutom en riktig tour de force som det brukar heta; det är ett oerhört ambitiöst projekt och det märks att Alan Moore har gjort grundlig research. Att intrigen är osannolik spelar ingen som helst roll, Moore erkänner själv att han inte är övertygad om att den är sann. Han valde den för att den lämpade sig så väl att gestalta som grafisk roman. Resultatet är både obehagligt och fascinerande. Precis som myten om Jack the Ripper.