Highgate Revisited

Tracy Chevalier... Jag har fått för mig att hon skriver trevliga och fina men lite lättviktiga historiska kärleksromaner. Jag har aldrig känt mig särskilt lockad att läsa henne förrän jag upptäckte att romanen När änglar faller till stor del utspelar sig på Highgate Cemetary.

När boken börjar har Drottning Viktoria just dött och de två flickorna Lavinia och Maude träffas under en promenad på Highgate. Deras familjegravar ligger intill varandra på Highgate och snart visar det sig att de bor grannar. Deras vänskap sätter i gång händelser som kommer att för alltid förändra livet för deras familjer.

Det händer ganska ofta att mina läsfördomar kommer på skam, men i fallet Chevalier händer det bara nästan. När änglar faller är bättre skriven än jag trodde, det finns exempelvis inga jolmiga kärleksscener, och faktum är att boken öppnar med en rätt osentimental skildring av ett partnerbyte. Trots det känns det som att det är något som fattas, jag tycker inte att jag kommer personerna in på livet. Flera tragiska händelser inträffar, och ändå blir jag inte riktigt gripen. Undantaget är pojken Simon som tillsammans med sin far jobbar som dödgrävare på Highgate. Det tunga och farliga arbetet med att gräva gravar är fint beskrivet, precis som hans förhållande till de båda flickorna Maude och Lavinia. Dessutom får man en bra bild av Highgate i början av 1900-talet, innan det undersköna förfallet och vildvuxenheten tog över.

Sammanfattningsvis: kyrkogårdsromantikern i mig gör två tummar upp, romanläsaren Pomegranate däremot rycker på axlarna.